För 2 veckor sedan hade jag en omröstning på Instagram Stories om mitt nästa blogginlägg skulle vara om ehandel eller om det skulle vara ledarskap och om misstag. Det var en ganska stor majoritet för ledarskap, men tyvärr glömde jag bort det och lade ut ett inlägg om ehandel förra veckan efter #emeet.
I vilket fall som helst får vi ta inlägget om ledarskap och misstag nu.
Ni som känner mig och ni som jobbar med mig på JS Energi vet att jag brinner väldigt mycket för vår “Guldstjärna”. Många företag har en guldstjärna eller ett annat pris som man delar ut till den personen som har gjort något bra för företaget, vilket är en god ide och i praktiken även teorin bakom min Guldstjärna. Men sen skiljer det sig åt.
Min syn på ledarskap tar alltid sin grund i värderingar och i varje medarbetares egna förutsättningar och vision för framtiden. Jag vill i de verksamheter där jag verkar i och även för den delen även andra verksamheter att det ska finnas en del grundvärderingar som man arbetar efter i bolaget. Dessa är för mig:
* Man ska tycka att arbetet är utmanande och roligt.
* Man ska inte bara ha ett ansvar, man ska även ha befogenheterna kopplade till ansvaret
* Det ska vara en miljö där man där man får lov och till och med “belönas” för att göra fel
Just sista punkten är den som jag vill resonera runt i detta inlägget. Många kan undra hur kan man vilja ha en miljö där man belönas att göra fel, och ja vid första tanken känns det ju helt fel. Jag vet om ni har läst eller lyssnat på Max Tegmark, men om ni inte har gjort det, så lyssna i alla på hans sommarprat från nu i somras. Han säger en väldigt viktig sak och som också är grunden i min tanke, och det är att många av våra stora framsteg genom historien kommer av att vi har gjort fel. Han framställer det i en farlig context runt just AI och om superintelligens är det slutliga felet vi gör när vi bygger det och den utrotar mänskligheten. Ett annat fel som var tydligt var att vi uppfan atombomben, när vi väl har tryckt på knappen och jorden har förintats kan vi heller inte ångra oss, att trycka på knappen är således ett fel som inte bör göras.
Hur kan jag då tycka att det är ok och till och med uppmuntra en kultur där man gör fel? Först måste man förstå att det finns fel och det finns fel. Det finns fel som inte får göras, till exempel i sjukvården, piloter osv och dessa typer av fel ska byggas bort med processer och checklistor. Ex så har en pilot en checklista som man ska följa och för de flesta instruktioner så finns det en manual som förklarar hur det bästa sättet att göra det. Men om vi då tänker ett steg extra, hur har dessa instruktioner uppkommit, jo antagligen genom att någon, någon gång har gjort ett fel som blev ett annat resultat än vad man kunnat tänka sig. Inom forskning är ju penicillin ett lysande exempel på det eller hur Kellogs cornflakes kom till (googla om ni vill veta), för att inte tala om postit.
Det finns lägen då misstag är bra, och jag tycker och leder efter att misstag skall uppmuntras, eller egentligen inte. Det som ska uppmuntras är att våga ta beslut, att våga göra saker som vi inte har gjort tidigare. Jag vill alltid sträva efter att bygga en kultur där man inte får vara rädd för att göra fel. Anledningen är enkel, om man är rädd för att göra fel blir man försiktig, att vara försiktig kan vara bra, men kan också vara dåligt då försiktighet leder till långsamhet och långsamhet leder till att företaget växer långsammare, inte vågar utmana den gamla tesen “Så har vi alltid gjort”.
I “så har vi alltid gjort” ligger en stor del i att jag vill uppmuntra att våga chansa. Det finns en sak som jag är nästan “allergisk” mot och det är uttrycket “så har vi alltid gjort”. Det är just det uttrycket som stoppar mycket av vår utveckling, det är det uttrycket som gör att människor inte kommunicerar med varandra, det är det uttrycket som gör att Jan Carlsson kan ha skrivit en av de mest omfattande och bra ledarskapsböckerna (Riv Pyramiderna).
På JS Energi vill vi motverka detta genom att man får göra misstag, man får lov att chansa och vi har till och med ett pris för att göra fel, det är en guldstjärna och om den inte byter ägare varje dag så har vi varit för försiktiga, vi har inte utmanat “sanningarna” i vår värld, som dessutom är en hantverkarevärld och hantverkarvärlden innehåller många “sanningar”. Det finns dock också saker där vi inte får chansa, det är sådant som rör lagar, bestämmelser och säkerhet. Vi får inte chansa när vi installerar saker hos kund, vi får inte chansa när vi håller på gasanläggningar, kylkretsar, elitkopplingar osv. Vi får inte chansa med sådant som rör våra anställdas trygghet, säkerhet och trivsel på arbetet. Men vi får däremot chansa när vi tar in en ny leverantör, när vi sätter priser på en produkt, när vi ska lansera en ny funktion på webben, när vi är 95% säkra på om en reservdel funkar eller inte (vi kan ju alltid ta den i retur), ja de finns många gånger då vi får lov att göra fel, men vi ska bara göra ett fel en gång. Genom att vi tillåter att man gör ett fel en gång, säger vi också att vi lär oss av att göra fel och genom att lära oss av det blir vi bättre, mer kundfokuserade och har roligare, ingen ska behöva vara rädd för att göra fel så länge det inte riskerar Människors liv och hälsa.
Tanken med detta inlägget vara att få fram mina tankar om hur en kultur där misstag tillåts, där det till och med uppmuntras byggs och vilka värderingar som genomsyrar den och att det faktiskt kan leda till stor utveckling och i synnerhet betydligt färre affärsutvecklingsprojekt, då utveckling sker i organisationen.
Det finns dock en sak som är viktig att betona om du sitter som ledare och vill börja titta på att bygga en kultur där misstag tillåts och det är att du måste som ledare komma ihåg att delegera ansvar och befogenheter samt att se till att du själv lever enligt det. Det är inte (som många gör tyvärr) att delegera en befogenhet att tala om för medarbetaren att du har befogenheten att göra detta, men du bör komma till mig först. Anledningen är att det leder till att medarbetaren alltid kommer komma till dig först, låt mig resonera varför.
När du delegerar ett ansvar till en medarbetare men inte befogenheten säger du egentligen till medarbetaren att den ansvarar för något blir utfört och om den inte utför det är det dess fel. Den anställde känner en stor ansvarskänsla och tar sig an det, men om du inte har delegerat befogenheten har du egentligen bara talat om för den att de kommer att misslyckas om du inte har gett dem verktygen också då de inte kan bygga en lösning. Ifall du har gett dem verktygen också så har du talat om för dem att du ska göra det på ett visst sätt och om det inte görs så är det fel, varpå den anställde kommer inte försöka utveckla processen och tar egentligen inte ansvaret, utan det ligger på dig som verktygsskapare. Går något fel och processen inte har följts har då den anställde gjort fel, om den anställde gör rätt men följer inte processen blir det fel och om den anställde gör rätt enligt processen men utfallet blir fel är den anställde rädd för att hantera det, då den har gjort rätt, men det är fel på processen och den anställde tycker den har ansvaret och mår dåligt (nu blev det ganska rörigt va?, kräver nog att du läser det igenom och strukturerar upp de 3 olika)
Hur ska du göra istället då? Jo du ska delegera uppgiften och tala om att medarbetaren har ansvaret för att ett visst resultat nås, du ska delegera befogenheten att göra det på det viset som den anställde tycker är bäst att göra, finns det en befintlig process gör tydligt att den anställda får modifiera den hur som helst så länge “input” och “output” är korrekta, du ska till och med vara tydlig med att den befintliga processen antagligen inte är den bästa. Om det går fel så ska du inte läxa upp, varna eller ge andra reprimander, det är tillräckligt att den som har ansvaret och befogenheten själv vet om att det blivit fel. Du ska heller inte lösa det utan det får den som har ansvaret och befogenheten själv göra, det är den som har gjort, den får be de drabbade om ursäkt och ställa det till rätta, det måste den ju ha befogenheter till för du har ju delegerat det. Du ska finnas med som bollplank när den anställde önskar att bolla tankar, men du ska inte ge lösningen och du kan inte värdera deras lösningsförslag, det finns inget rätt eller fel i hur saker genomförs.
Självklart gäller allt ovan att man håller sig inom etiska, moraliska och juridiska gränser så väl som man inte får riskera andra människors liv och hälsa. Jag har skrivit om detta förr och kommer garanterat skriva mer om det, men för nu får det räcka. Nästa inlägg kommer vi återgå till e-handelsserien igen, och det är nog inte omöjligt att det blir ett specialavsnitt om #emeet i Danmark som går av stapeln om några veckor, men vi får helt enkelt se.