I helgen testade jag något jag har funderat på ett tag.
Kan man använda AI som bollplank när man gör praktiskt redovisningsarbete?
Inte som en teoretisk övning. Utan på riktigt. Med Fortnox öppet, bankutdrag, SIE-filer, Skattekonto, moms, avstämningar och verifikat.
Jag har flera bolag, och i ett av dem körde jag i helgen igenom en större del av redovisningsarbetet tillsammans med Claude, Anthropics AI-assistent. Ska betonas att detta är ett bolag som jag äger helt själv.
Frågan var enkel:
Går det att använda AI för att ta sig igenom detta snabbare, utan att fastna och utan att börja gissa?
Svaret är ja.
Men inte genom att AI:n tar över jobbet, men sjukt mycket effektiviserar det.
Det vi faktiskt gjorde
På några timmar hann vi igenom sådant som normalt lätt blir flera dagars småplockande vid sidan av allt annat.
Vi tog fram en checklista över återkommande månadsposter baserat på huvudboken från föregående år. Prenumerationer, telefonabonnemang, domäner, digitala tjänster och annat som återkommer men ändå måste kontrolleras. Vi stämde av första kvartalet rad för rad mot bankkontot.
Jag körde momsrapporten själv i Fortnox, men använde AI:n som bollplank för att förstå vad som behövde kontrolleras och hitta eventuella fel.
Vi gick igenom skattetransaktionerna från Skatteverkets kontoutdrag. Intäktsräntor, momsöverföringar, utbetalningar och även en förseningsavgift. Japp, jag hade missat en rapport. Måste erkänna det. Sedan gjorde vi en avstämning av hela bankåret mot bokföringen, något som manuellt hade tagit två timmar.
Vi hittade och bokförde sju saknade insättningar. Bland annat kundbetalningar, ägarinlåning och andra transaktioner. Till sist gick vi igenom momskontona inför bokslutet.
Det låter kanske inte så dramatiskt, men den som har gjort detta själv vet att det är exakt den här typen av arbete som äter tid. Inte för att varje sak är svår, utan för att det är många små saker som måste bli rätt och för att inte tala om att det är riktigt tråkigt.
Det viktigaste var att AI:n inte gissade
Det som imponerade mest var inte att AI:n svarade snabbt. Det viktiga var att den inte gissade.
Jag satte en regel från början: “Du får inte chansa. Är du osäker ska du fråga eller flagga det.”
Inom redovisning är ett tvärsäkert felaktigt svar farligare än inget svar alls.
När en förseningsavgift dök upp på Skatteverkets kontoutdrag, en post som inte funnits på samma sätt föregående år, hittade den inte bara på ett konto. Den flaggade att det saknades mönster. När jag senare kunde visa hur en liknande post hade bokförts två år tidigare kunde den använda det som underlag.
Det är så jag vill att AI ska fungera. Inte låtsas veta. Utan hjälpa mig vidare när det finns tillräckligt underlag.
232 kronor som stoppade flödet
Ett annat exempel var en inbetalning på 232 kronor från ett okänt bankgiro. Det är en sådan där post som kan vara helt oviktig, men som ändå stoppar upp allt eftersom man inte vill slänga in den någonstans och gå vidare.
Claude gick igenom SIE-filerna för både innevarande år och föregående år, samt bankutdragen, för att se om beloppet förekommit någonstans tidigare. Det kunde till exempel ha varit en återbetalning av något vi tidigare betalat ut. Men det fanns inget tydligt spår.
Då blev förslaget inte att “detta är säkert X”. I stället blev det en pragmatisk klarläggningspost med tydlig markering om att posten var outredd och nu måste jag utreda det. Det är en viktig skillnad. Det är inte att gissa vad pengarna är. Det är att bokföra verkligheten och samtidigt markera att det finns en fråga kvar.
Momsskillnaden på 260 kronor
Det tydligaste exemplet kom när jag hade en momsdifferens på 260 kronor. Inte mycket pengar. Men tillräckligt för att något inte skulle stämma. Claude följde spåret från saldot, via månadsposter i SIE-filen, ner till exakt det verifikat där felet låg.
Det visade sig vara en leverantörsfaktura där jag hade råkat bokföra med fel fakturadatum. En nolla i stället för en tolva. Det tog ungefär tre minuter att hitta. Jag hade sannolikt kunnat lägga en hel kväll på samma sak om jag suttit själv.
Det är här AI blir riktigt intressant för mig. Inte som magi. Inte som en ersättare för kunskap. Utan som ett verktyg som kan hålla struktur, jämföra filer och följa spår utan att bli trött.
Vad AI:n inte gjorde
- AI:n loggade inte in i Fortnox. Fast jag kanske bygger det som en API-koppling framöver.
- Den loggade inte in på banken.
- Den hämtade inget från Skatteverket själv.
- Den skapade inga verifikat åt mig.
- Den skickade inte in någon momsrapport.
- Alla knapptryckningar gjorde jag själv.
Det ersätter inte heller min redovisningsbyrå. Arbetet slutade med en bra frågelista till byrån kring gamla fordringar, bolagsskatt, resultatdisposition och ett konstigt negativt saldo på ett tillgångskonto.
För mig är det rätt nivå än så länge, men ska jag vara ärlig, när det är dags för 2026 års sammanställning och avstämningar samt bokslut, så kanske jag tänker något annat.
AI:n hjälper mig att göra min del bättre, snabbare och mer strukturerat. Sedan kan redovisningsbyrån lägga sin tid på sådant där deras kompetens verkligen behövs när det gäller bokslutet.
Min slutsats
Det här var ett tydligt exempel på hur AI faktiskt kan skapa värde i vardagen. Inte genom att skriva slogans eller göra ännu en sammanfattning eller Linkedin-inlägg. Utan genom att vara med i ett ganska tråkigt, praktiskt och verkligt arbetsflöde där detaljerna måste stämma. För mig som företagare är skillnaden stor.
Att sitta ensam med Fortnox, PDF-utdrag, SIE-filer och bankavstämningar är en sak. Att göra samma sak med ett AI-stöd som kan strukturera, jämföra, följa spår och framför allt vägra gissa, är något helt annat.
Om du själv driver ett mindre bolag och gör delar av bokföringen eller avstämningen själv, så är mitt tips enkelt.
Testa nästa gång, men sätt regeln direkt från början: “Chansa inte. Fråga mig om du är osäker.”
Det är där nyttan börjar på riktigt.