Bilden är tagen idag, och den smarte kan säkert räkna ut på något vis vilket det är, men det är egentligen inte frågan.
Vad det hela handlar om hur man kan se saker på olika vis beroende på vem man är. Har precis nu ikväll haft en diskussion runt samarbete inom en grupp och jag kom på mig själv att jag som en ganska extrovert person (Fast jag har ganska många introverta drag också) kom att tänka på Linus Jonkman och hans bok Den tysta revolutionen. Kan det vara som så att det som jag upplever som fel hos en en annan faktiskt är som så att den andra också upplever det är fel, men hos mig. Felet handlar egentligen inte om fel utan det handlar mer om hur vi uttrycker vår åsikt. Vi är bägge överens om vad som ska göras som exempel och vad resultatet ska vara. Vi är också överens om vem som ska göra det och när det ska göras.
Vad är då problemet? Jo problemet är att en av oss har ett behov av att uttrycka det och önska en accept från den andra, medans den andra kanske tycker att det är onödigt att prata om det, vi vet ju det bägge 2. Den extroverta har ett behov av att uttrycka sig och få accepter på allt, medans den introverta tycker det är onödigt, frågan är ju redan avklarad och det är ju ganska självklart. Kan det vara som så att vi extroverta människor faktiskt är riktigt osäkra på oss själva trots vårt yttre självsäkra framförandet medans de introverta är betydligt mer självsäkra på sig själv och inte ser ett behov av att framställa sig i en grupp?
Hmm, klart värt att fundera på och kanske till och med i ett av mina projekt prova en annan approach i det hela. Får nog sova på detta.
Insåg dessutom precis att jag som tävlingsmänniska hade skrivit motpart i hela inlägget om den jag diskuterade med, men det är ju ingen tävling mellan introverta och extroverta så nu är det ändrat…. har kanske mycket att lära mig om mitt eget resonemang ovan……