Likviditetens förbannelse

likviditet

Att vara företagare är något av det roligaste man kan vara, mest inspirerande och dessutom får man träffa massor med nya människor varje dag. Det finns ett antal saker som varje företagare måste lära sig kvickt i början på sin karriär oavsett om man börjar från början eller man faktiskt tar ansvar för ett större företag. Det är att sälja, bygga varumärke, lagkrav runt personal, redovisningsprinciper (vem känner inte till FIFO?) osv.

Det finns dessutom en sak som alla företagare för eller senare kommer att lära känna, lära känna som den där jobbige läraren i skolan, eller som den där jobbiga grannen som man tar en omväg för att slippa träffa, ja ni förstår nog och den jobbiga saken heter LIKVIDITET.

Jag har skrivit om likviditet förr och kommer skriva om det igen. Det är viktigt att tänka på att det är inte dålig försäljning som är det som driver företag i konkurs, det är inte ett dåligt resultat som driver ett företag i konkurs, det är inte för höga kostnader som driver ett företag i konkurs, det är inte fel personal som driver ett företag i konkurs, ja ni förstår nog. Alla dessa saker är bidragande men det enda som egentligen kan driva ett företag i konkurs är slut på likvida medel, dvs likviditeten har försvunnit.

Likviditeten är det som gör att du kan betala dina räkningar som företager, betala dina leverantörer, din personal osv….

Den kloke säger då att om du inte säljer och tjänar pengar så kommer du inte få in pengar och då kommer du gå i konkurs, eller att om du har för höga kostnader kommer du att gå i konkurs osv och detta är självklart rätt och ändå fel. Låt mig förklara…

Tänk på ett startup som ska bygga en app eller en ny teknisk lösning. De får in en investerare som investerar 10 miljoner mot 40% aktier i bolaget, något som görs som en emission. Detta innebär att bolaget får in 10 miljoner kr på sitt bankkonto, vilket i sig gör att de kan klara sig i 10 månader om deras totala kostnader är 1 miljon per månad och detta utan att sälja något alls.

Detta är inget ovanligt exempel utan de flesta startups bedrivs på detta viset för att snabbt kunna bygga en prototyp, bolag eller liknande. Således är det möjligt att faktiskt bygga ett bolag som inte tjänar en krona men ändå kan leva länge. Ett bra exempel är att titta på bolag som Spotify, hur många år ha de gjort vinst sen de startade.

Det som möjliggör detta är likviditet. Bra och lönsamma företagare har alltid koll på sin likviditet, faktum är att det som är signifikant för majoriteten av småföretag som inte klarar sig, är att man inte har koll på likviditeten. Likviditetsprognoser skall göras veckovis och uppdateras veckovis. Det får inte finnas några oklarheter i hur pengar kommer in, kommer ut osv.

På min tid på Atea fick jag vara med på en dragning där redovisningschefen Göran förklarade för alla ledare om vikten av likviditet. Han gjorde det enkelt: Tänk en stor tank, där uppe finns en tratt, där häller ni i nytt vatten och i botten en kran som står öppen och där rinner alltid ut vatten. Så länge där rinner ut vatten så lever företaget, så fort det är slut i tanken är det slut för företaget. När vi konsultchefer inte får in tidsrapporter i tid, kan inte ekonomi fakturera, kunder betalar inte och således blir inte tanken påfylld.

Detta var en ögonöppnare även för mig, och då har jag ändå läst ekonomi, men tyvärr är det få människor jag träffar som är ekonomiutbildare som verkligen har förstått kopplingen mellan likviditet, kassaflöde och bolagets fortlevnad men också vilket kapital som finns för att investera.

Nu har jag 3 lägen i de bolagen där jag är involverade och dessa är:

Likviditet Grön: Det finns bra med pengar på bankkontot, redovisningssystemet visar att likviditetsprognosen (den enkla som finns i redovisningssystemet ser bra ut). Skatteinbetalning och leverantörer lämnar alltid kvar minst “checkkreditet x 1,5” kvar, vi går aldrig under den nivån. i detta läget är inte veckovis likviditetsplanering nödvändig.

Likviditet Gul: Här ser det lite värre ut, checkkrediten måste användas regelbundet för att klara skatteinbetalningar och större leverantörsbetalningar, men oftast är den oförändrad och används max till 50% vid bottnar. I dessa fall är det uppdatering veckovis av likviditetsprognos som hålls separat i xls. Varje faktura och kundförsäljning skall in med parametern att de betalas med 5 dagar i snitt i betalning. Detta ger en grund att se om vi kommer att hamna i en rejäl kris om kunden inte betalar och ger möjlighet att i god tid fundera ut alternativa lösningar som att sälja fakturor.

Likviditet Röd: Här närmar vi oss hela tiden att checkkrediten närmar sig 80% av utnyttjande, vilket gör att säkerhetsbufferten för oväntade händelser är borta. Här gäller det att uppdatera likviditetsprognosen dagligen, ha stenkoll på varje faktura och varje kostnad. Tänket IFK används till 100% (Intäkter före Kostnader) och det finns inga undantag. Det primära är att första delen att betala är skatten, sen leverantörer. Fokus ligger på att få in kundbetalningar och alla fakturor säljs.

Jag kommer i ett framtida blogginlägg berätta hur man kan hantera motgångar utan checkkredit. Det är möjligt att vända de flesta verksamheter genom att använda smarta arbetssätt, prata med leverantörer och vara ganska öppen, men det kräver fokus, och rätt tänk. Som sagt var det är ett framtida blogginlägg.

Skriv en kommentar